Pepparkakshus

Åsa är tillbaka. Den sura, bittra och deppiga ragatan som har tagit min kropp i besittning senaste veckan har packat ihop och åkt för den här gången. Känns skönt att det är jag som bestämmer om jag ska vara glad eller inte. Tur att man har vänner som alltid finns där på ett eller annat sätt. Tack Maria för att du ser till att jag tar tag i saker som jag skjuter på. Och tack alla som verkligen försöker få mig på bra humör trots att jag är taggig tillbaka. Ingen nämn, ingen glömd. Ni vet vilka ni är! Förlåt att jag har varit stingslig och sur men som sagt.. nu är det jag som bestämmer igen. =)

Dagen har varit helt underbar! Gått skapligt på skolan.. även om jag kanske skulle fundera mindre och arbeta lite mer. =) När vi slutade åkte Claes och Mag med hem. Vi kom på den briljanta idéen att lämna lönepapprena till försäkringskassan när vi lix passerade. Kan säga att det var en riktigt dålig ide! Klockan var fyra och ALLA skulle köra bil precis där jag var! Dessutom skulle tåget passera före mig och hela stans trafikljus hade den goda smaken att vara röda just när jag skulle förbi. Inte ens det kunde rubba mitt goda humör! När jag äntligen hade lämnat av mina klasskamrater och kommit mig hem till Mikke åt jag och Tjohalian tillsammans innan vi gick till Anna. Tjejerna gjorde pepparkakshus och lekte medan vi så kallade vuxna drack kaffe. Innan vi gick hem bjöd Anna på glögg och mackor med julskinka. Nu har Tjohalian somnat och Mikke kommit hem från julgröten på sitt jobb. Just nu njuter jag bara av att livet är helt underbart och vännerna likaså....